Gunnar Ahlberg - Into software home

Skiing in paradise

Published 2012-03-31 - Switzerland

‘All work and no fun is no fun at all’ - Gary Fischer, grandfather of mountainbiking

Skidåkning i en vecka sol

Solsken och snö är en bra kombination. Jag har haft en hel vecka med massor av skidåkning i pister och det har verkligen gjort skillnad. Jag har lärt mig hur man skär en sväng, och hur det ska kännas att svänga riktigt snabbt, så snabbt att benen får jobba och låren börjar skrika efter att få vila. En dubbel espresso (eller som Malin - en trippel!) i solen på Cabine Mt Fort gör att benen igen vill ut och svänga. Att stanna och sola är det inte läge för, det finns så mycket att åka ändå.

Tidigare år har mest handlat om att maximera dagarna utanför pisten. Det har varit fantastiska upplevelser, att dra ut med Anders Svensson och gå ett par timmar uppför ett berg och sen äta en hemgjord smörgås, kallt ägg och te - underbart. Men det har gjort att min skidteknik aldrig gjort några ordentliga kliv, hur gör man när man svänger i skär? Jag har ganska bra koll på att skära i kartong, det är inte så knepigt. Det gäller att stå på skidorna, trycka till lagom mycket och fortsätta stå på skidorna. Knäna måsta ta upp mycket av kraften och stötarna, det gäller att vara förberedd på det mesta, men mycket svårare är det inte än att det gäller ha balans och reaktionsförmåga. Att skära en sväng i puder är nästan löjligt enkelt, luta sig bakåt, vrida på skidorna och åka med.

Att åka i pisten gör skidåkningen mycket mer förutsägbar - jag vet när det kommer en snödriva som stoppar upp, eller en isfläck som ger mer fart och svårare att sätta fast skidorna i. Planeringen gör att man kan träna mer kontrollerat och bli ännu bättre på att köra fram skidorna eller kroppen i rätt ögonblick. Och den här veckan har jag verkligen kunnat träna detta - att bli snabb på att ställa om balansen, från att stå, till att krypa ihop in i svängen, sära skidorn för bättre balans, luta kroppen, vinkla knät, skära fast skidorna och svänga runt. I det ögonblicket som skidorna börjar svänga, så händer saker mycket fort och låren måste verkligen jobba för att ta upp kraften. Håll emot, håll emot och så är svängen på väg att ta slut. Det är som att i början och slutet är det inte så mycket kraft, men mitt i är det riktigt mycket kraft och det både ökar till max i mitten av svängen och minskar ut ur svängen till minimum när det är dags att svänga åt andra hållet. Och det är för mig väldigt jämnt, som en pendel, hur mycket kraft det är som låren måste hålla emot.

När jag har åkt mycket skidor i pist, kan man här byta till att åka utanför pisten. Eftersom det var flera veckor sedan som det snöade så är det mycket pucklar. Många har svängt på samma ställe och därför gjort gropar. Mellan groparna blir det högar med snö - pucklar. Och för mig är tricket att åka runt dom utan att fastna eller tryckas ner i gropen. Jag brukar börja svängen så tidigt att spetsarna skrapar av toppen på puckeln. Spetsarna blir centrum av en båge som fötterna gör. Jag slutar svängen innan jag når botten och gropen. På det sättet spar jag mycket energi och knäna slits mindre.